Peter Söderquist foto: Lovisa Madås

Spaning

Inget nobelpris för CRISPR – än

Jag tillhör dem som höll tummarna för forskaren Emmanuelle Charpentier och hennes kolleger inför presentationen av årets nobelpristagare.

Emmanuelle Charpentier var med och utvecklade den teknik som kallas CRISPR/Cas9, eller ”genkniven”, när hon var gästforskare i Umeå.

CRISPR är en småskalig teknik för att billigt, enkelt och exakt göra förändringar i DNA i växter eller djur. Metoden bygger på en naturlig process som används av vissa bakterier för att skydda sig mot virus. Vetenskapligt och tekniskt är CRISPR redan en enorm framgång. Skillnaden i kostnad kan vara ett till hundra i jämförelse med äldre tekniker. Gentekniken blir allt mer en informations­vetenskap och CRISPR fungerar som ”sök och ersätt” i DNA-strängen.

En som testat CRISPR-tekniken är Stefan Jansson, professor i botanik vid Umeå universitet. Hans grupp forskar på asp och backtrav. Men mest omskrivet blev när han serverade CRISPR-modifierad kål som han odlat hemma på sin villatomt. ”Växtförädling har vi gjort i alla tider genom att korsa olika arter med varandra. Med genkniven kan vi skynda på den processen”, säger Stefan Jansson till SR.

”Det finns ett stort hot mot den fortsatta utvecklingen”

Andra grödor som har tagits fram med CRISPR är vete som klarar torka, en gurka som är mer resistent mot virus och potatis som har bättre egenskaper för stärkelseindustrin. CRISPR skapar utan tvekan nya möjligheter för ett hållbart och effektivt jordbruk. Men det finns också risker, kanske framför allt relaterat till patent och kontrollen över teknik och produkter.

Och det finns ett stort hot mot den fortsatta utvecklingen: CRISPR-grödor kan komma att klassas som GMO (genetiskt modifierad organism) av EU. Tills vidare är det upp till varje land att besluta om regelverket för CRISPR. Svenska Jordbruks­verket var den första granskande myndighet som fattade ett eget beslut: CRISPR ger inte GMO. Åtminstone så länge inget ”främmande DNA” finns i produkten. Svd skrev om beslutet i november 2015.

Ett problem med GMO-lagstiftningen i EU är att den reglerar tekniken – inte egenskaperna i de produkter som tas fram. Regleringen har lett till att i princip ingen GMO-utveckling sker i Europa. Det är alldeles för dyrt att ens söka tillstånd. Den nuvarande regleringen leder också till att man kan ha två genetiskt identiska grödor där den ena är förbjuden och den andra tillåten – beroende på hur den har tagits fram.

Det blev inget nobelpris för CRISPR i år. Men nu i helgen blev Emmanuelle Charpentier hedersdoktor vid Umeå Universitet. Jag håller tummarna igen i nobeltider 2018.

CRISPRGenteknikväxtförädling

Peter Söderquist

Ingenjör i grunden. Fokus i AGFO: affärer, teknik och forskning. Ofta hälsosamt skeptisk.

Mejla

Relaterade artiklar

AGFO Weekly

Trendspaning och omvärldsbevakning – varje fredag, helt gratis!